Skip to content
https://get.wise.se/hubfs/iStock-1002358604-1536x864.jpg

Learnability – framtidens viktigaste kompetens?

Digitaliseringen har tagit stormsteg det senaste året och learnability – att hela tiden kunna lära om och tänka nytt – kommer att vara en hygienfaktor hos medarbetarna i framtiden. För att komma dit behöver många företag se över sina affärsmodeller och gå från en låst till en öppen kultur som främjar lärande, varje dag.
Blogg

Vad är learnability?

Learnability är en förmåga att kunna lära och lära om – att hänga med i den snabba utveckling som sker i arbetslivet just nu och förbli anpassningsbar. Med andra ord är learnability en förmåga för den enskilde individen att hela tiden vara öppen och nyfiken på vad bland annat modern teknik och digitalisering innebär för de egna uppgifterna, processerna och arbetssättet, något som gynnar hela organisationen och främjar kompetenssäkring.

Ett smörgåsbord av lärande

Lärande är idag något som sker hela tiden, och ändå tänker många att det är något som främst sker i ett klassrum med en lärare. Men forskning visar att vi lär oss mest när vi jobbar och söker information. Det betyder att även om lärarledda lektioner kan vara en del av företagets utbildning, behöver vi också uppmuntra medarbetarna att söka kunskap på egen hand – genom till exempel TED-talks, skill sharing, webinarier, tutorials, best-practice, lunch learnings osv. Exemplen är många och vi behöver ge medarbetarna utrymme för att hela tiden kunna ha ett lärande mindset.

En viktig egenskap hos dina medarbetare

Pandemin påskyndade arbetet med digitaliseringen med mellan 3-5 år (vissa säger hela 8!) vilket har gjort att de flesta organisationer tagit ett rejält skutt framåt i utvecklingen – oavsett om de var förberedda eller inte. Vi befinner oss just nu i en komplex och mycket teknisk utvecklingsperiod som går snabbare än någonsin – vilket har gjort att de flesta affärsmodeller behöver utmanas.

Med fler digitala verktyg måste vi också omstrukturera våra arbetssätt, hittar nya vägar och ständigt förändra och förbättra dem. När vi inte längre kan resa på samma sätt som vi gjorde förut eftersom vi behöver vara rädda om vår planet, behöver vi tänka om och tänka nytt. Hur kan vi till exempel jobba utan att behöva förflytta oss? I det arbetet bör vi börja med att ställa oss frågan om vi har en låst eller öppen företagskultur.

Skillnaden mellan en låst och en öppen kultur

Olika organisationer har förstås olika utmaningar, men nästan alla kommer behöva gå från en låst till en öppen kultur för att kunna utvecklas i framtiden. I en låst kultur är medarbetarna fokuserade på att verka smarta och ser kompetenserna som sina egna. De är rädda för att göra fel och har lätt att fokusera på vad andra gör, snarare än vart organisationen är på väg.

I en öppen kultur är medarbetarna däremot öppna för att hela tiden lära sig nya saker. De delar också med sig och känner ansvar för att dela de upptäckter de gjort inom organisationen och till kunderna, är generösa och bidrar på seminarier, webinarier mm – både internt och externt.

Olika syn på misstag kopplat till lärande

Misstag är något som en låst kultur avskyr, medan de i en öppen företagskultur istället använder dem som lärdomar. När vi avdramatiserar misstag blir de en chans till lärande och en del av arbetssättet – det finns helt enkelt inte tid till att göra allt perfekt, utan små pilotprojekt ser till att medarbetarna hela tiden lär sig och blir bättre. I en låst kultur är risken också att man börjar undvika samarbeten, förutom inom sin egen avdelning. Bonusar och andra strukturer belönar den egna avdelningens resultat, men ser sällan till helheten. I en öppen kultur ser vi istället till att uppmuntra till samarbete över avdelningsgränser.

Ägarskapet ligger hos ledningen

Ansvaret för att skapa en öppen, lärande kultur ligger på alla inom organisationen, men främst hos ledningen. Den viktigaste förflyttningen blir att sluta toppstyra och leda organisationen mer kommunikativt, strategiskt och relationsinriktat. Ledarskapet förmedlar en tydlig vision, berättar varför ni gör det ni gör och lämnar sedan över uppgiften och hur den ska lösas till medarbetaren. Ledningen uppmuntrar samarbete och feedback och kommunicerar det som en möjlighet att lyckas.

Det viktiga teamet

Även om ledningen har ägandeskapet för företagets learnability ligger också mycket av ansvaret hos teamet. Det finns en hel del forskning kring kollektiv intelligens och effektiva team – men gemensamt för dem alla är att framgången ligger i att ställa frågor.

Medarbetarna behöver tid och utrymme att undersöka andra perspektiv och boosta varandra. Då finns det utrymme att ta reda på vad beslutet betyder i praktiken för andra avdelningar, som t ex IT och marknad, och även hur förändringen påverkar kunderna. Effektiva team består av blandade grupper och tar vara på olika perspektiv. På så sätt blir de inkluderande på riktigt – vilket i sin tur resulterar i mer kompetens inom organisationen och innovativa lösningar i framtiden.

Learnability som daglig vana

Att ständigt tänka om och tänka nytt när det gäller sina egna beteenden fungerar bäst när det blir en daglig vana. Genom att varje medarbetare lägger en timme om dagen på utveckling blir också resultatet för företaget stort. Det kan låta mycket, men ger medarbetarna rätt förutsättningar under arbetstid, vilket i sin tur ger konkurrensfördelar för er som organisation. Uppmuntra dem att fokusera på en sak eller ett område i taget och att ge den kunskapen tid – testa, fråga runt, lära sig mer. Reflektera sedan över lärandet individuellt och i grupp – har någon hittat en ny funktion eller ett annat sätt att göra en uppgift? Det är först när vi reflekterar, delar och använder kunskapen som vi skapar nya tankebanor.

5 trender inom learnability

Enligt Siri Wikander, People Growth Expert och föreläsare inom learnability, företagskultur och ledarskap finns det 5 starka trender just nu:

1. Snabb kompetensväxling

Före pandemin kunde vi ta flera år på oss för att till exempel planera att stänga en butik eller ett lager. Idag sker förändringar ofta snabbt och direkt och då behöver vi också hela tiden tänka om för att kunna fortsätta framåt.

2. Affärsdrivande beteenden

De lärandeinsatser som görs idag behöver knytas till affärsdrivande beteenden. Vi behöver bli bättre på service och skapa beteenden som gör att vi på ett innovativt sätt kan lösa utmaningar. Mätbarhet är nyckeln.

3. Integrering av virtuellt och digitalt lärande

Även om vi kommer fortsätta gå på föreläsningar där en viss person pratar under en viss tid och på en viss plats kommer vi också ha behov av att kunna söka kunskap när vi behöver den. Den integreringen kommer vi se mer av år 2022 och framåt.

4. Lärande som designas efter data

Vi kommer jobba mycket mer datadrivet i framtiden och därmed kunna se vad som verkligen fungerar. Kunddata, medarbetardata och mål för lärandet så att vi sedan kan följa insatserna och resultatet de skapar.

5. Hybridutbildningar det nya svarta

Vi kommer behöva bli riktigt bra på hybridutbildningar – det vill säga ställa om till att vissa behöver jobba och lära sig på distans, medan andra kommer befinna sig på plats. Det kräver nya arbetssätt för att se till att skapa en lika kvalitativ upplevelse – oavsett var du deltar.